Vi var ju några som smygträffades uppe i Charlottenberg strax efter kl 11 på fredagen – maten skulle inhandlas och Systemet visiteras
Arrangörerna @Wiberg och @Andreas.E irrade runt i bra fart i matbutiken och klurade på om det skulle vara stark senap eller en helt vanlig reguljär sådan. Tacksamt nog har de varit med tidigare och det hela styrdes snabbt upp med ett konstaterande från herr Wiberg att «Vi skall nog inte starta krog tillsammans…»
Efter att ytterligare ett par bilar anslutit och pennor införskaffats till julbordets kommande quiz var det så dags att rulla upp mot snön, och Bosses!
Andreas körde först, med den fin-fina släpvagnen från Arctic Trucks, full med ved. Den låg som ett strykjärn efter vägen.
Snön tilltog allt eftersom kilometrarna avverkades. Tidvis såg det ut som ett vykort med snön på granarna och gristrande vägar.
Efter cirka halva vägen mellan Charlottenberg och Bosses hade vi passerat både områdena «Bron är sprängd» och diverse annat, inte alltför långt från Lekvattnet. Andreas valde den ena fin-fina snövägen efter den andra – så plötsligt slår det guiden med släpvagnen… «Jon, du körde ju Golfen… Sorry! Det glömde jag…» Hehe..
Vi var således ute på vägar där mittsträngen blev allt högre och det var mestadels oplogat och okört. Underbart för de flesta – men inte för Jon som i dessa minuter saknade sin kamrat Snövit. Sällan har det svurits så mycket i en Golf som under denna tur… Bitvis plogade Golfen så pass att det sprutade snö upp mot vindrutan enligt föraren…
Väl framme – jodå, faktiskt även den mat-laddade Golfen, stod Bosses och väntade på uppvärmning. DET skulle INTE bli något problem då Andreas och Jon lastat 1.5 m3 ved i kärran… Jag hade hört att det skulle staplats.. Det gick sådär… haha
Det var ett par bilar på plats redan när vi kom. Nu trillade även dessa filurer in i bodegan – månne var det värmen som lockade?
Efter lite dryckjom och glada samtal kom det så två mycket märkliga filurer in genom dörren… Saknar bild här, men de anlände i lika kläder, reflexmössor och ansiktsmasker som hade målade ansikten! Så sjukt det såg ut!! haha Precis som tvillingar – men något var ju fel i övre regionen. Tog ett par sekunder i eldens sken innan polletten trillade ner och hjärnan registrerade de fejkade ansiktena BURRE hade anlänt…
Minuten senare hälsades det välkommen till bodegan och Julbord 2018
Allteftersom började magarna kurra och det lagades mat på olika sätt – dock alltid med den gemensamma eldstaden i fokus! Även Muurikkan kom till pass igen. Gott!
Den som är observant ser att morgondagens «Ribbe» ligger i sina plastpaket, nära elden – behövde tinas… Det tog ett dygn...
Själv hade jag bokat plats i Jons lavvo då den hade eldstad. Min egen saknar ju detta och det hade nog blivit lite svalt…
Efter en god del pyssel med frusen mark, tältpinnar och ett i slutändan urlakat 14.4 volts batteri, kämpade vi ner pinnarna medelst våld och böner. Måtte detta stå kvar, trots att vi väntade kraftigt snöfall under natten…
Vem behöver matta eller golv…?
Jag lovade slottsherren att inte köra en repris med mitt trix med yxan. Vi klarade oss fint denna gång.
Morgonen, lördagen med kommande julbord, var det krispigt!
Jon och @Andreas hade eldat både Bosses och sina insidor, väl fram till kl 03. Därefter hade vi 40 min konferens i tältet innan det var dags att somna om.
Utöver detta var det någon som rullade ur sängen, detta tortyrinstrument enligt vissa, mitt i natten. Tur kaminen slocknat vi det laget… Vi slapp repris på eldad sovsäck denna gång.l
Så här såg det ut under morgonen.
Det hade rasat ner en del snö och lagt sig som en kjol runt lavvon.
@Gripens Geländewagen såg lite sval ut men startade senare helt utan minsta problem. Fin bil!! Rullat i Kosovo vad jag hörde.
Vissa sov i taktält, andra på marken, och någon inne på Bosses. Som det skall vara alltså!
Gänget frånTrollhättan, med @Jonas Andersson i spetsen, hjälptes åt med morgonrutinerna… De hade sovit i pop-up tält och överlevt!
…och så hade vi det brittiska ekipaget! Jodå – det fanns ett sådant, och det var Burres…
En Tgb 1314 och så Andreas Suzuki (som jag senare fick förmånen att lifta med!)
Andreas må ha mindre bil än de flesta, men det skall gudarna veta att inte många bilar har så väl disponerade utrymmen och genomtänkta lösningar!
ALLT ryms, och uppe på det så kan Andreas sova med värmare och sovsäck i denna. Cool!
Efter en lång frukost, var och lagade så gott han/hon kunde, så bar det av på guidad tur med Andreas. Ett rejält gäng stannade dock kvar för att tillaga julmaten och ordna ett utlovat bål av sällan skådat slag. Jag var spänd på det sista då det skulle vara minst 4-5 trädstammar, och även brinna hela natten…
Andreas rullade först – mot Finnmark! Jag kom iväg som nr 2 och hade dagen till ära julpyntat.
Efter ett par mils körning i snön så passerade vi över gränsen.
Väl framme i Finnmark hade vi passerat en «Flyktingväg» och fått oss lite historia till livs.
Nu var det dags för lunch, eller kaffe för vissa.
Bilarna noterades av andra gäster. I hörnen kunde man höra gäster säga «Jodå, jag mötte dem tidigare här uppe i skogen – allihopa!»
Vi var inte helt ensamma på vägarna. Även herr plogbil lyckades hitta ut, precis före vår lilla kolonn.
Fotodags för kolonnen!
Snön fortsatte yra ner… Vilket underbart väder!!
Vi stannade senare till vid en å och en förfallen gård. Bytte även ordning i kolonnen.
Först rullade dock Andreas igen. Därefter Arctic-Jeepen och sedan min Toyota. Snön var magisk!! We loved it
Efter en timme svängde Andreas 90 grader, backade, och körde sedan långsamt över den lilla bron en bit från Bosses. Bron som saknade räcken, var smal som f_n, saknade plankor (som täckts över igår av crew Trollhättan.
Bron hade nivåskillnad mot vägen, både före och efter, och var rätt så halkig. Dock upplevde jag inga problem med mina dubbade vinterdäck. Det gjorde dock @gripen med sin sommardäcks-skodda Geländewagen. Rätt som det var så gled det sidledes och älven under var inte långt borta i tankarna… Andreas, som liftade med Gripen, reagerade när bilen plötsligt gav full gas och kastade sig framåt – ut från bro och fara.
Kolonnen samlades igen en kilometer senare – vägval. Rakt uppför backe, eller detour åt höger. Båda vägarna gick till Bosses och det väntande julbordet.
Efter lite resonerande körde så Andreas först, uppför backen.
Det gick inte så väl i backen… Andreas hade lite för dåligt moment och fick rulla tillbaka. Således även alla följande bilar… Sedan var det både en och två bilar som hade svårt att komma iväg. Det var HALT under snön…
Allt eftersom tog bilarna, en i taget denna gång, sats och kastade sig med mod uppför backen. Både en och två bilar sågs snarast studsa uppför backen… Det var inte direkt plant…
Vi som tog andra vägen uppehåll även en jägare som var på väg ner, åt motsatt håll. Vi var alltså inte ensamma här ute i mörkret och snön.
Tillbaka till Bosses! Nu julbord!
…men innan julbordet hade arrangörerna ordnat med en Overlanding-quiz!
Eftersom jag kört en god del av dagen så liftade jag nu med Andreas och hans fina Suzuki. Den startade fin-fint, trots kyla och is.
Vad som noterades efter ett par hundra meter var att fjädringen skiljer sig mot min Toyota. Det var INTE lätt att fota under körning om man säger så… hehe Vi studsade fram och tog frågorna i snabb takt.
Vändplan, och även platsen för fråga nr 6.
Tillbaka hade Andreas ordnat med en utslagsfråga. Här gällde det att ha koll på omkretsen av hjulen… Kör ETT hjulvarv… Vi kom – sådär....
Tillbaka och parkerade.
Inne i stugan brann elden och maten var inte långt borta. Vi var senare MYCKET tacksamma över den insats och känsla som lagts i detta – särskilt i RIBBEN! Gott kan jag lova…!
Jon ser över de sista detaljerna på de kalla delarna av julbordet. Det föregick även en eller annan kommentar om antalet ägg – äggsakt vad har vi nog glömt idag…
Jon och Burre inviger julbordet! Välkomna!
Sällan har så många pannlampor lyst ikapp under en vinterhelg…
Sedan är det ju så att om det brinner ett bål av guds moder kan man inte sitta inne hela kvällen. Så ej heller detta gäng!
Mer och mer lades till bålet.
När det blir kallt vid Bosses kan man sätta sig intill elden, eller bålet i detta fall. I alla fall tills det blir…
Kvällen avlöpte fint och alla var helt sjukt mätta – rörande överens om att maten varit kanon, och då SÄRSKILT ribben och Jons special-sås.
Vad vi hörde under kvällen var ryktet om att nästa års julbord med Overlanding.nu, det då sjätte i ordningen, troligen skall förläggas på annan plats än Bosses. «Back to the roots» var något som hördes mellan granarna.
Söndagen kom och tälten plockades ner i sol. Bil efter bil tackade för sig och reste vidare hemåt.
Ovenlanding-Golfen packades och lavvo med kamin stuvades in. Skulle Golfen ta sig ut från dessa vägar…? Jodå – det gjorde den faktiskt!
Gänget som hängde kvar till sist – kontrollerade städning och glödbäddar. Nu var Bosses minst lika rent som när vi kom, och vi hade lämnat mer ved än vad där fanns när vi anlände. Gott jobbat alla!
Hemåt rullade vi på fantastiska vintervägar. Magiskt!
I Östmark beslöt jag hastigt att dra österut mot Torsby så jag släppte gänget och tog min egen väg mot Göteborg/Lerum.
Blev ett par bilder på vägen där med. En fin kyrka, en väg och en sjö..
Hur hade då utrustningen klarat sig denna helg…? Jdoå – rätt så bra. Dock kände jag sista halvtimmen att «bilmattan» kändes konstig under fötterna när jag körde. Hade den «korvat» sig under fötterna? Nja…. INTE riktigt! När jag skulle kliva ur bilen så följde inte riktigt hela stövlarna med… Haha De var ju felfria när jag åkte – och hela helgen! Men sedan gav de tydligen upp…
Blir nya nästa år… Sambon frågade hur gamla stövlarna var, men det utelämnar jag här… Jag kan dock säga att de var INTE betalade med mitt senaste Mastercard…
Min vinst!! Jag hade turen att komma trea i ovan nämnda quiz och fick med mig en kasse fin-fina priser! Tack till alla för dessa! En ARB-led lampa, fina spännremmar och mycket mer!
