[dropcap]B[/dropcap]orås och körområdet som ligger på Bråt (tidigare skjutfält för I15) används idag av bland annat Borås Jeppklubb och deras arrangemang. Men även om jag är «Göteborgare» och kört offroad sedan jag fick körkort, har jag faktiskt aldrig själv kört på området. Orsaken är enkel, och den kan enklast beskrivas med skräcken för att köra sönder bilen med hjälp från «en» av dom miljarder stenbumlingarna som utgör Bråt. Men det blir gärna så när området varit öppet för körning dom sista tjugoåren. Nu skulle det visa sig att dagen blev riktigt lyckad.
Sedan det inte var några kända i området vid den här tiden, rullade vi bort mot det snällaste området men efter ett par rundor kände vi oss snabbt klara, terrängen var inte speciellt krävande. Nu hittade vi ett annat område som såg lite mindre snällt ut, men ändå inte så illa. Det var skyltat med både oranga och gröna pilar. Grönt kändes ju som en snäll färg, men allt eftersom det blev smalare och stenigare började vi bli osäkra på vad både färg och pilar betydde.
– Vi rullar fram till incheckningen! Kom det över radion, det var Fredriks kända röst, och kvitteringen kom från Palle.
Efter vi utväxlat «hejsan, hejsan» över eten, fick jag förklarat att vi redan var ute och följde gröna pilar i skogen. Det skulle vi tydligen inte göra för det var Enduro banan . Inte undra på att det var trångt mellan träden.
Efter lite om och men, backande och svängande kom vi oss ut av skogen och kunde möta både @Fredrik L, @Pall Ingi Magnusson och @Robin Berglund vid grusgropen. Efter utsläpp av luft så bar det av uppför en brant, men väldigt fin backe. JK´n med sina Nokia Rotiiva däck tuggade på riktigt bra. Sedan det är en viss skillnad på JK´n kontra militärbilarnas markfrigång, så valde Fredrik snälla spår så att jag inte skulle slå sönder bilen, väldigt tacksam för det. Endast två gånger under hela dagen klonkade det ordentligt under bilen, men inga större skador eller märken kunde ses.
Efter en god hamburgare som Borås Jeepklubb stod för, parkerade vi JK´n som nu hade visat vad den verkligen går för. För nu kom dom tuffare spåren fram. Fredrik navigerar som han känner varenda rot och kotte, och det gör han nog efter över 10år I området. När man tar en titt under militärbilarna förstår man lätt varför dom kan rulla över stenar som sticker 35cm upp, fördelen med portalaxlar. Robin passade också på att visa upp buken på sin 11:a…. Fotografen, det vill säga mig, ropade stanna. Mest för att jag villa ta ett par grymma bilder. När Robin släppte på bromsen gled ekipaget lätt nerför backen.
Resten av dagen gick till att besöka div spår och bryta is i surhål. Allt i allt en riktigt trevlig träff, samt ur-skoj att på ett säkert sätt pressa och testa vad min bil klarar att leverera. Borås bjuder på mer än bara stora stenar, det finns mindre stenar också.
Overlanding.nu funderar på att besöka Borås Jeepklubb på softtrail som går våren 2019. Information kommer att publiceras på vår hemsida och forum så fort vi har ett datum för detta.
