Trevlig tur ni fick🤗. Synd bara att det skulle bli regn. Finns en hel del roliga ställen där runt Knäred. 

Marstur 28-29 (30)/3 2025 dag 2, del 7 Här ändrades sen planerna. Med tanke på förväntat väder och vår numera, med ålderns rätt, bekväma inställning till Overlanding, beslöt vi oss för att köra hemåt.     Valet mellan några timmar i bilen hem, istället för att vakna till regn med efterföljande arbete med att torka prylar, kändes om inte enkelt, så åtminstone förståndigt. Så det bar av söderut.     På vägen hemåt mötte vi en ensam motorcykel i mörkret och plötsligt slog det mig att jag föreslagit @Per Pettersson att komma upp på lördagskvällen för mat och hygge. Mycket riktigt visade det sig vara Per vi mött, lyckligtvis fick jag tag på honom (bra med moderna hojåkare) och kunde lotsa honom till en annan typ av middag än vid en lägerplats i skogen. Det blev burgare på Old Mike’s utanför Örkelljunga.   Frågan är om inte kommatecknet kommit lite fel….!?   Bilden tagen av Per, tyvärr kom bara hans hjälm med på bild, Per och hojen får vi visa en annan gång.     Stinna av burgare och amerikansk cheesecake fortsatte vi sedan hemåt, huvuddelen av vägen med en motorcykel i backspegeln. Klockan hann bli närmare halv elva innan vi var åter hemma efter ett riktigt trevligt och händelserikt dygn.  

Marstur 28-30/3 2025 dag 2, del 6 Efterhand som kvällen närmade sig tog vi en sväng öster om Knäred där en av otaliga freder mellan Sverige och Danmark förhandlats fram.     Enligt vad vi läste innehar Sverige och Danmark det föga smickrande rekordet av krig mellan länder, totalt 11 stycken hittills efter 1521, innan dess ytterligare ett 20-tal!!! Just detta, Kalmarkriget, var före de Skånska krigen som kom senare under 1600-talet.     Vi hittade stenen och skylten men vi kunde inte klura ut var bron varit. Lagan låg visserligen några kilometer söderut och skulle kunna varit en naturlig gräns mellan länderna när det begav sig.       I vår jakt på rester av bron kom vi istället fram till ett kraftverk, men här skulle ju så klart kunnat ha legat en bro förr.     Vi följde sedan Lagan västerut via småvägar på den södra sidan, området är riktigt fint och bjuder på mycket fin natur och kultur. Nu var vi på väg mot Vippentorpet.     Vi nådde torpet lagom till att solen började gå ner. Då @Malin Nygrenredan skrivit om torpet nöjer jag mig med att visa @Hannabilder och kommentera dem. Den tidiga våren har ju sin charm men vi skall nog försöka komma åter under säsong då man även kan titta inne i stugan.         I bakgrunden syns en kaffestuga som skulle vara öppen sommartid.     Torpet är byggt med flera olika tekniker, den övre gaveln är flätad ris nertill är planken pluggade fast mot bakomliggande stockar.     I backen till höger låg sedan  midsommargrottan som var vårt sista mål för dagen. Genom att runda höjden via den intilliggande vägen nådde vi fram till en av stigarna mot grottan. Det skulle finnas en enklare och en svårare väg ditt men i skumrasket missade vi den enklare stigen som gick ytterligare en bit längre bort längs vägen. Historien om torparens ko som med hjälp av trollen både kommit ner och upp ur grottan på 1700-talet var en trevlig krydda när det nu började bli mörk.     Den svårare vägen upp var lite besvärlig, men kul att gå.   Väl framme ledde en stege ner i grottan.   Här stannade Hanna kvar uppe och efter lite kravlande i underjorden, utan att se till kor eller troll, tog jag mig upp genom ett annat hål en bit bort. Sen kunde vi via ytterligare en stege ta oss upp till den enklare stigen som vi sen följde åter till vägen. Nu nästan i mörker.

Marstur 28-30/3 2025 dag 2, del 5 Nu hade vi fått upp spåret och jagade vidare…. Fast nästa lilla bro mitt ute i skogen hade de nog ”missat”.   Denna bro låg ute på en liten skogsväg som var körbar och även hade plats för möjlig camp. Stenblocken låg väl förankrade men här var det gångväg som gällde.         Jakten på äventyr och fotoobjekt gick vidare. Nästa mål var Flammafallet, som vi valde att närma oss från nerströms. Här tog det dock stopp vid en bro med bom, så det blev promenad sista biten på den västra sidan.   Efter en bit i skogen nåde vi åter Krokån och fallet.     När vi var uppe på toppen kunde vi konstatera att en våghalsig tonåring skulle nog med tillräcklig spänst kunna hoppa över till den östra sidan.   När vi gick åter till Jeepen följde vi å-kanten genom skogen och stötte då på flera äldre konstruktioner som tagit kraft från ån,   Längre nerströms fanns betydligt mer välhålla byggnader med koppling till ån. Det är anslående hur mycket av vår olika produktioner som för drevs direkt av vattenkraften, numera är det mest elproduktion som vi sen omvandlar till energi och driver våra maskiner med.     Nästa stopp var ytterligare en bit nerströms längs krokån, Kvanfallet vid Prästaskogen. Här fanns förutom fallet och kvarnen, toalett, rastplatser, och handikappanpassade promenadslingor.   Först över bron.   En hängbro har onekligen en viss charm då den både gungar och svänger, Hanna var inte helt road!     Motljuset gjorde fotograferingen lite utmanande.  

Åh så kul att ni kunde komma in i kvarnen🤗. 

Marstur 28-30/3 2025 dag 2, del 4, Vi hade bestämt oss för att rulla efter lunch, för en eftermiddag i @Magnus Nygren och @Malin Nygren spår! Då de var uppe i området föregående helg och då la ut en drös intressanta mål valde vi att passa på att besöka en del av dem istället för att hänga på campen. Första stoppet, Spishall, en höjd med utsikt över Lagan.       Det var ganska brant upp men utsikten var väl värt mödan.   Väl uppe bjöds det på en fin utsikt.   Uppe på toppen låg även tre vindskydd och ett utedass.     Sen hamnade vi inne på gårdsplanen till ett hus där ägarna satt ute på farstukvisten. Så det blev till att kliva av och prata lite, vilket slutade i en trevlig stund innan vi backade ut från tomten ( en väg fortsatte dock bakom deras hus men den var inte att rekommendera) så vi fick ta en extra runda, men vi fångade deras traktor på bild.     En av många småskyltar som dokumenterade gamla byggnader läng vägen.   Knäreds kyrka.   Oklart om Magnus och Malin varit inne på samma gård som oss, men vid Skvaltkvarnen var de med säkerhet.   Skvaltkvarnarna var en ganska enkel konstruktion där ett liggande skovelhjul drev ett kvarnhjul. Den här kvarnen restaurerades 2011 med ekonomiskt stöd av Södra skogsägarna. Kvarnen låg vackert belägen intill ån som delvis var dämd och försedd med flera dammluckor för reglering av flödet in till kvarnen.     I tråget hälldes utsädet och genom att justera plankan reglerades mängden säd ner mot kvarnstenarna.   Genom det lilla hållet rann sen det malda mjölet ner i ett löst tråg som stod under kvarnstenarna.   Under byggnaden leddes vattnet till skovelhjulet via en träränna.   resten av dagen får jag skriva om imorgon (eller senare idag…)